Bouppteckning - Vad är det?

En bouppteckning är ett juridiskt dokument och en formell process som genomförs efter att någon har avlidit. Syftet med bouppteckningen är tvådelat: dels att sammanställa den avlidnes alla tillgångar och skulder, dels att fastställa vilka personer som ärver den avlidne. I bouppteckningen får man en klar bild av dödsboets ekonomiska situation och arvingarna.

När bouppteckningen väl är färdig och har registrerats av Skatteverket fungerar den som en slags legitimationshandling för dödsboet​, som visar vem som har rätt att företräda boet. En registrerad bouppteckning behövs till exempel för att banken ska tillåta att man avslutar den avlidnes bankkonton eller för att ansöka om lagfart om det finns en fastighet i dödsboet​.

Bouppteckningen är alltså en nödvändig förutsättning för att kunna fördela arvet och avsluta den avlidnes ekonomiska engagemang på ett korrekt sätt. Ansvaret för att bouppteckningen blir gjord ligger i första hand på de dödsbodelägare (arvingar och efterlevande make/maka/partner) som tar hand om dödsboet.

Så går själva processen till

Hur går själva processen med bouppteckning till? Här går vi igenom de viktigaste stegen – från att samla in uppgifter till att skicka in handlingarna till Skatteverket:

1. Kartlägg boets tillgångar och skulder

Först gäller det att få en överblick över den avlidnes ekonomi. I praktiken innebär det att samla in underlag för alla tillgångar och skulder per dödsdagen.

Tillgångar kan vara till exempel bankkonton (kontoutdrag behövs med saldo vid dödsdagen), bostad eller fastighet (värdering eller taxeringsvärde), bil eller andra fordon, aktier och fonder, konst eller andra värdeföremål. Skulder omfattar till exempel bolån, privatlån, kreditkortsskulder, obetalda räkningar och begravningskostnader.

Eventuella dokument som testamente eller äktenskapsförord kan dessutom påverka arvskiftet och ska tas med i bouppteckningen.

2. Förrättningen

Ett bouppteckningssammanträde är ett möte där dödsbodelägarna (arvingarna) samlas för att gå igenom dödsboets tillgångar och skulder tillsammans. Detta möte ska som huvudregel ske inom tre månader från dödsfallet​.

Till mötet ska alla arvingar kallas i god tid, så att de har möjlighet att närvara eller åtminstone ta del av informationen. Om någon arvinge inte kan komma personligen kan hen representeras genom ombud eller lämna synpunkter i förväg. Ofta är det den som har bäst kännedom om boet som redogör för vilka tillgångar och skulder som finns. Finns det ett testamente eller andra viktiga juridiska dokument, tas de upp här. Arvingarna har möjlighet att ställa frågor och komma med kompletteringar om något t.ex. saknas.

3. Själva handlingen av bopputeckningen

Efter sammanträdet fyller man i ett bouppteckningsdokument. I dokumentet antecknas all nödvändig information: den avlidnes personuppgifter (namn, personnummer, dödsdatum), eventuell efterlevande makes/sambos uppgifter, samtliga arvingars namn och adresser, och förstås den detaljerade listan över tillgångar och skulder med deras värde respektive belopp per dödsdagen. Om någon arvinge inte varit med på mötet personligen, noteras det och man bifogar bevis på att de blivit kallade (så kallade kallelsebevis, till exempel ett rekommenderat brev eller underskrift på en kallelse).

Eventuella dokument som testamente eller äktenskapsförord ska bifogas. Om någon arvinge valt att avstå sin del av arvet (kallas arvsavstående) eller kanske redan fått förskott på arv, så bör även sådana uppgifter och dokument inkluderas. Det gäller att dokumentet är komplett.

När allt är ifyllt och kontrollerat ska bouppteckningen skrivas under av bouppgivaren och av två förrättningsmän. Genom sina underskrifter intygar förrättningsmännen att uppgifterna är riktiga och att bouppteckningen har gått rätt till i enlighet med lagen. Det färdiga dokumentet kallas ibland för bouppteckningsinstrument eller bouppteckningshandling.

4. Inlämning till Skatteverket

Bouppteckningshandlingen i original (inklusive alla bilagor som testamente etc.) skickas till Skatteverket. Tidsfristen är viktig att hålla reda på: bouppteckningen ska ha kommit in till Skatteverket inom en månad från det att den upprättades (undertecknades), och senast inom fyra månader efter dödsfallet​.

Om allt är i sin ordning kommer Skatteverket att registrera bouppteckningen. Bouppteckningen fungerar nu som ett formellt bevis på dödsboets behörighet (till exempel behöver banken se det för att låta arvingar ta ut pengar, och fastighetsregistret behöver det för att ändra ägare på en fastighet). Först när bouppteckningen är registrerad och klar kan man gå vidare med arvskiftet

Varför är juridisk hjälp viktigt?

Många bouppteckningar upprättas av anhöriga på egen hand, och detta är fullt möjligt. Trots det väljer många att anlita en jurist för att få hjälp med bouppteckningen. Och det finns goda skäl till det.

Minskar risken för misstag

Bouppteckningen är en formell handling med många detaljer som måste bli rätt. Det är lätt hänt att missa något första gången man gör en bouppteckning. Konsekvensen kan vara att bouppteckningen inte godkänns, vilket drar ut på tiden. Statistik visar att bouppteckningar som görs utan juridisk hjälp löper större risk att bli ofullständiga.

Sparar tid

En bouppteckning kräver tid. Som anhörig befinner man sig ofta i en tung period efter ett dödsfall. Då kan det kännas övermäktigt att sätta sig in i alla regler och själv samla in de nödvändiga uppgifterna. En jurist kan ta över mycket av det praktiska arbetet. Det kan handla om att formulera kallelser till arvingar, se till att värderingar av egendom blir korrekt utförda, och hålla koll på tidsfristerna.

Kompetens vid komplexa situationer

Vissa dödsbon är mer komplicerade än andra. Dödsboet kan omfatta fastigheter eller företag som ska värderas, deras skulder som ska utredas, eller arvingar som bor utomlands. Om dödsboet är komplicerat eller det finns risk för oenighet mellan arvingarna är det klokt att anlita en jurist som ser till att allt görs enligt lagen och att exempelvis värderingarna görs rätt​. En jurist kan också hjälpa till att tolka eventuella oklarheter i ett testamente eller reda ut vad som gäller för eventuella särkullbarn eller efterarvingar.

Minskar risken för konflikter

Tyvärr kan det uppstå konflikter mellan arvingar i ett arvsskifte. En utomstående jurist som sköter bouppteckningen minskar risken till konflikter mellan arvingarna. Juristen kan medla och förklara vad lagen säger, vilket kan skapa lugn och förtroende hos alla inblandade. Det minskar risken till misstro mellan arvingarna i och med att arvingarna vet att en oberoende expert har kontrollerat att allt gått rätt till.

Trygghet

En rätt gjort bouppteckning skapar trygghet. Sannolikheten till att bouppteckningen godkänns utan problem ökar och du undviker onödiga förseningar. Dessutom kan juristen svara på frågor som dyker upp längs vägen. Ibland kan det vara bra att ha någon som svarar på frågor om man känner sig osäker. En vanlig fråga är till exempel kostnaderna för juridisk hjälp. Där kan det vara bra att veta att kostnaden för att anlita hjälp normalt tas från dödsboets tillgångar, inte från de enskilda arvingarna.

toimisto@lexcivilis.fi